Om projektet

ULUV – Center för Folkkonst i Slovakien

Ústredie ľudovej umeleckej výroby (ULUV) eller ”Center för folkkonst” (på svenska) är en slovakisk organisation med stora likheter med svenska Hemslöjdsrörelsen. Vi träffade en av deras anställda Tomáš Mikolaj när vi deltog på korgfestivalen i Polen i augusti 2023. Vi påbörjade ett första utbyte och Korgen Lyfter har skrivet en artikel om projektet till ULUVs tidning och så har vi gjort en intervju med Tomáš Mikolaj och Mária Hriešik Nepšinská till vår video-podd. Poddavsnittet är under redigering och kommer ut inom kort.

Besök gärna ULUVS hemsida. Man kan välja språkinställningar och ställa in engelsk version vilket är mycket hjälpsamt om ens slovakiska är lite rostig. uluv.sk

Svensk översättning på artikeln:

Korgen Lyfter

Hur kan vi trygga svenska korgtraditioner för framtiden? Detta var en fråga som tre regionala hemslöjdskonsulenter diskuterade i juni 2019.

Människor har tillverkat och använt korgar i tusentals år och korgar finns på de flesta platser på jorden. En korg förenar material, teknik, design och funktion i ett enda föremål. Teknikerna är liknande runt om i världen men materialen tenderar att vara lokala. Sverige har en unik och rik korgtradition, något det finns många exempel på i våra museisamlingar. På grund av landets många klimatzoner har material och tekniker varierat från norr till söder. 

Än i dag används korgar fortfarande för olika ändamål i de flesta hem. Slöjdarna som kan tillverka korgar blir dock färre. De tre hemslöjdskonsulenterna var Kerstin Eriksson från Östergötland, Sofia Månsson från Skåne och Helena Åberg från Sörmland. Resultatet av deras möte ledde till det fleråriga projektet Korgen Lyfter.

Sedan 2021 drivs projektet av Skånes Hemslöjdsförbund i samarbete med Sörmlands museum. Det leds av Sofia Månsson och Helena Åberg. Projektet finansieras av Riksantikvarieämbetet och Nämnden för hemslöjdsfrågor. Huvudsyftet med projektet har varit att främja den mångfald av korgtraditioner vi kan hitta i Sverige samt öka och sprida kunskap och intresse för korgtillverkning. Vi vill stödja redan aktiva korgmakare och bredda möjligheterna för professionella korgmakare. Dessutom vill vi lyfta fram korgtillverkning som ett viktigt immateriellt kulturarv genom utbildning och dokumentation. Ambitionen är att projektet ska omfatta såväl hantverkare som korgintresserade i hela landet och att det ska kunna inspirera till andra liknande projekt.

Genomförandet av projektet började med en kartläggning av situationen i landet. En tidig satsning var att ta fram vandringsutställningen Älskade korg!, som har varit ett viktigt verktyg för att nå ut. Utställningen visar korgar gjorda av ett 30-tal fortfarande verksamma korgslöjdar. Den berättar övergripande om korgens historia i Sverige och beskriver de vanligaste teknikerna och typerna av material. Utställningen har visats på 11 platser i Sverige fram till 2023 och är planerad att turnera till 2026.

Pandemin förändrade många förutsättningar för projektet och ledde till en hög digital aktivitet genom bla Instagram och Facebook. Det finns även en videopodcast på YouTube och projektet har arrangerat digitala föreläsningar och seminarier. Seminarier och föreläsningar har också arrangerats som fysiska aktiviteter. Till exempel pågick en korgfestival i Trelleborg i maj 2023 med föreläsningar, demonstrationer och korgförsäljning.

Det finns inga långa kurser i korgtillverkning i Sverige förutom en lärlingsutbildning som det tyvärr är svårt att hitta mästare till. I övrigt hänvisas den som vill lära sig korgtillverkning till kurser som ofta pågår i endast två till fem dagar. Därför genomförde projekt Korgen lyfter i samarbete med Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund och Sätergläntan – Institutet för slöjd och hantverk, två pilotutbildningar motsvarande fem veckors heltidsstudier. Från september 2023 är det Sätergläntan som ensam ansvarar för kursen och det är vår förhoppning att den kommer att bli permanent. Hittills har tre separata kurser startat. Den första 2021 lärde ut fyra tekniker: Hedaredskorg, löbbunden halmkorg, flätad granrotskorg och flätad hasselkorg av skeppemodel. Efter utvärderingen insåg vi att det var för många tekniker på så kort tid. Nästa kurs innehöll därför endast tre tekniker: näverkorgar, granrotskorgar och hasselkorgar. Den tredje kursen äger rum under hösten 2023 och teknikerna är bundna björkrotskorgar och flätade spånkorgar i furu. Även om fem veckor är ganska kort tid så kan vi se att många av deltagarna på kurserna fortsatt tillverka korgar. Vi hoppas att det i framtiden kan bli möjligt att förlänga kursen ytterligare.

Projektet har också gjort riktade satsningar på särskilt hotade korgtekniker. Ett exempel är korgtypen Skruck, en flätade korgtyp av sälg. Skruck-korgar tillverkades traditionellt i Hälsingland och användes för att bära hö och gräs till djur. Denna typ av korg är tillverkad på ett speciellt sätt – du börjar fläta från kanten av korgen. Innan spånen klyvs fram så värms de tunna sälgstammarna  (5-8 cm i diameter) upp för att det ska vara enkelt att ta bort barken och underlätta klyvningen. Traditionellt har detta gjorts i en bakugn med öppen eld men det kan också göras genom att ånga virket i en behållare. Endast ett fåtal personer kan tillverka Skruckar idag och därför bjöd projektet in en grupp redan skickliga hantverkare till en kurs med tre traditionsbärare. Kursen genomfördes under tre tvådagar tillfällen med digitala möten emellan. Projektet dokumenterade även två av traditionsbärarna i en film som visas på YouTube-kanalen Korgen Lyfter.

Vi har dessutom gjort en liknande men inte lika omfattande kurs i rakflätade spånkorgar med handklyvda furuspån. Det största hotet för den här typen av korgar är att det är väldigt svårt att hitta rätt material. Något som i första hand beror på klimatförändringarna och modernt skogsbruk.

De flesta aktiviteterna har skett i Sverige med svenska eller skandinaviska korgmakare och deltagare. Men under augusti 2023 deltog vi med utställning på World Wicker and Weaving Festival i Poznan, Polen. Detta blev en viktig erfarenhet där vi knöt många internationella kontakter med korg- och hantverksorganisationer. Vi träffade till exempel representanter från Slovakiska organisationen ULUV där vi nu har startat ett utbyte.

Även om vi bara är två personer som arbetar med projekt Korgen Lyfter så sker ofta aktiviteterna i samarbete med andra institutioner såsom myndigheter, museer, utbildningsanordnare, kommuner, regioner och civilsamhällets organisationer. Detta har gett projektet en god spridning både geografiskt i landet och när det gäller att nå ut till olika målgrupper.

I december 2023 avslutas projektet efter fyra år men vi kommer att fortsätta arbeta för att säkra korgkunskap på andra sätt, till exempel med ett projekt med fokus på dokumentation av korgmakare, internationellt samarbete och att ordna ett fysiskt nationellt arkiv för traditionella svenska korgar.

Slutligen, om vi summerar våra viktigaste erfarenheter efter fyra års arbete ser vi att insatserna har gett effekt. Det finns ett ökat intresse för korgar och korgtillverkning och flera yngre har börjat tillverka korgar.

Projektets nyckelord har varit bredd och djup, vilket innebär att det har varit tillgängligt för en mängd olika människor utifrån deras intresse och kunskapsnivå. Det handlar både om information om korgslöjdens historia och dess nuvarande hotade status samt direkta aktiviteter för att överföra korgkunskaper och praktiska färdigheter från person till person. Ett viktigt fokus har varit hur kunskap ska överföras till nya generationer. Flera slöjdare har uttryckt att de stärkts av de initiativ som projektet tagit och att deras kompetens nu synliggörs i ett större sammanhang.

Mycket återstår att göra för att synliggöra korgslöjdens unika position som ett av världens äldsta hantverk. Vår förhoppning är dock att vi genom projektet har satt en sten i rullning för att säkra kunskapen om korgar och korgtillverkning in i framtiden.

Sofia Månsson och Helena Åberg
Projektledare