Rakflätade varpkorgar

Rakflätade varpkorgar är benämningen på en stor grupp korgar som kan ha olika skepnader och material. Gemensamt är att det flätmaterial, som utgör botten och de vertikala delarna av korgens väggar är hårdare än de spån som flätas in horisontellt.

Materialet kan vara ene, hassel och sälg. Några exempel på varpflätade korgar är skäppekorgar, arseballakorgen från Blekinge, skrucken från Hälsningland och stillskäppan från Dalarna.

Skäppekorg 

I framför allt Småland, Blekinge och Östergötaland har man gjort en rakflätat korg med handtag på en sidan. De rymde ofta en skäppa och kallades ofta för skäppekorg eller kanske halvskäppa om den var lite mindre. Volymen skäppa är var inget officiellt mått utan kunde variera lokalt. Korgarna användes ofta vid potatisplockning, eller för att bära fisk eller bär. Den kunde bäras i handen men också fästas i ett rep eller på ett bärträ och bäras över axeln. Grepen flätas in en av sidorna och bildar en plan ”ryggsida” medans de andra sidorna är mer rundade. Formen smalnar ofta av uppåt. Ibland flätas en fot in på framsidan. 

Korgarna är ofta gjorde av en eller hassel. De kan också vara gjorda av rötter. Grepen är böjd av en grangren eller av en hasselkäpp som flätas in en av sidorna.

Aresebalalkorg eller Blekingekorg

Rakflätade skäppekorgar kan också ha ett inflätat handtag mitt på korgen. De har då ofta en mer avlång form och annvändes för att bära allt från bär till smådjur. De kunde ha en symestrisk slät form eller bågna ut mer på båda sidor om grepen. Lokalt kallades dessa bågnande korgar för arseballakorgar i Blekinge. 

Korgarna är ofta gjorde av hassel. De kan också vara gjorda av sälg, en eller av rötter. Grepen är böjd av en grangren eller av en hasselkäpp som flätas in en av sidorna.

Skruck 

Med skruck menas vanligtvis en rakflätat, ganska stor korgstyp med fyrkantig botten men med rundflätade sk. bukiga sidor. Den flätas från en kantring och nedåt, botten görs sist. Denna korg är vanlig i södra Norrland där den bars på ryggen eller som klövjekorgar på hästar. De fästes då med rep eller vridna vidjor. De användes för att ta hem löv och gräs åt gårdens djur. Den tillverkas av kluvna spån av sälg eller brakved. 

Även på andra håll i landet har korgar av annan typ benämts skruck eller skrock och de kan vara gjorde i helt andra material och tekniker. 

Stillskäppa

Stillskäppan är rakflätad, ofta stor och hög och bärs som ryggsäck med bärremmar av vridna björkvidor. Korgen flätas från botten och upp där varpspröten böjs och fäst runt en lös kantring. Den har antvänts till att bära gräs och hö i. Namnet kommer från att man stillade djuren när man kom med mat åt dem.

Korgen gjordes av ytved av gran men även sälg förekom. Tvinnade björkvidjor användes som bäranordning, fättlar. Vid klyvningen av spån satt man på ett klyvsäte försedd med en krok, där man satte granstören under och böjde. Spröten täljdes jämna, men barken rördes inte. Så började man flätningen, först flätades korgens botten. När korgen var färdigflätad satte man upptill på en ring av gran runt dess kant. Korgen förseddes så med fättlar.