Spånkorgar
Till spånkorgar är det främst är det furuspån som använts. Korgarna kan vara diagonalflätade eller rakflätade. De har masstillverkats i Dalarna och Skåne men har också varit vanliga i Norrland.
I spånkorgar har alla spån samma tjocklek och smidighet till skillnad mot de flesta andra flätningsmetoder där inflätningsmaterialet är mjukare och tunnare än det material de flätas in i. Traditionellt klövs spånen fram med yxa och kniv. Från1800-talets slut blev det även vanligt med hyvlade spån, framförallt i södra Sverige. De kunde göras med handhyvlar eller maskinellt. Det vanligaste typerna av spånkorgar är de diagonalflätade och de rakflätade. Det har även funnits en variant med saxflätning eller kypertflätning.
Diagonalflätade spånkorgar
Diagonalflätade korgar är den mest kända varianten där ligger spånen ligger i 45 graders vinkel mot korgens kanter. Den har en fyrkantig botten men sidorna är rundade. Den har ofta en grepe av spån. På 1800talet tillverkades de i stor skala i Våmhus i Dalarana och i Örkened i Skåne. I Dalarna är korgkanten spikad med nudd och i Skåne är kanten klamrad.
Björn Majors 
Rakflätade spånkorgar
Rakflätade korgar tros vara de äldsta. Spånen löper där parallelt med korgens kanter. Man börjar med botten och viker därefter upp kanterna. Denna typ har kommit till Sverige österifrån, via Finland. Korgarna har ofta en grepe av en virden vidja.
Saxflätade spånkorgar
I saxflätade korgar löper varje spån över två följande. I början av 1900 blomstrade denna korgtyp i Nordöstra Skåne. Man använde då även aspspån, som var billigare än furu.
